Regionerna och landstingen har olika bestämmelser om vid vilka sjukdomar man kan få rehabilitering i varmt klimat. På flera håll har möjligheten tagits bort.

Om din läkare bedömer att du behöver rehabilitering utomlands skickar hen en remiss till en särskild läkare eller uttagningsenhet, som är utsedd av regionen eller landstinget för att bedöma ansökningarna om rehabilitering i varmt klimat. Du kan inte överklaga beslutet.

Orsaker till att du inte kan få åka

Om du inte beviljas rehabilitering i varmt klimat beror det oftast på att det landsting eller den region du tillhör inte har tillräckligt med pengar till sådan rehabilitering.

Det här är andra orsaker till att du inte beviljas rehabilitering:

• Du har andra sjukdomar som gör det olämpligt att träna i varmt klimat.
• Du har en sjukdom som försämras om du vistas i solen.
• Du har en mycket aktiv sjukdomsperiod just när du söker som gör att annan behandling bör prioriteras.

Rehabiliteringen sker oftast på anläggningar på Teneriffa, Gran Canaria, på spanska fastlandet och i Igalo, som ligger i Montenegro. Några anläggningar används året om, andra under våren och hösten. Resmålen och anläggningarna kan skifta mellan landstingen och regionerna.

Den vanligaste rehabiliteringstiden är tre till fyra veckor. I början tar du det lite lugnare för att allt eftersom bli mer aktiv i rehabiliteringen.

Träning

Du som har en reumatisk eller neurologisk sjukdom kommer främst att få träna tillsammans med en arbetsterapeut och en fysioterapeut. Du får även delta i en så kallad patientskola där du får veta mer om hur du på bästa möjliga sätt kan leva med en kronisk sjukdom eller ett funktionshinder.

Solning

Om du har psoriasis är rätt doserad solning en viktig aktivitet. Du får träffa en läkare och får veta mer om sjukdomen, bland annat om hur den behandlas och hur du själv kan påverka din situation. I rehabiliteringen ingår också praktiska övningar.

Vad kostar rehabiliteringen?

Du betalar lika mycket som du skulle ha betalat vid sjukhusvård i Sverige. Summan kan vara olika beroende på var du bor, men det kostar oftast mellan 80 och 100 kronor per dag. Då ingår oftast resa till flygplatsen inom Sverige, flygresor och transfer till anläggningen utomlands, kost, logi och behandlingar.

När du kommer till anläggningen träffar du flera yrkeskategorier i det så kallade rehabiliteringsteamet, i vilket oftast en läkare ingår. Du pratar också med en sjuksköterska för att få hjälp med en bedömning av ditt omvårdnadsbehov och hjälpbehov, din medicinering och annan medicinsk behandling. En arbetsterapeut och en fysioterapeut bedömer din funktionsförmåga.

På vissa anläggningar finns det också en kurator som stöttar dig i arbetet med att leva med en kronisk sjukdom.

Det kan vara bra att börjat träna hemma för att du ska få ut som mycket som möjligt av rehabiliteringen i ett varmt klimat.

Bedömning före och efter

Om du har psoriasis bedömer en läkare eller sjuksköterska hur omfattande och svår den är innan du åker på rehabilitering utomlands. Det gör de för att kunna jämföra med hur du mår efter rehabiliteringen. Du får också göra en egen bedömning av vilken effekt behandlingen har haft och hur arbetet med dina levnadsvanor har påverkat din livskvalitet.

Tillsammans med personalen gör du upp en behandlingsplan. Det är viktigt att du själv formulerar målet för rehabiliteringen. Sätt så konkreta mål som möjligt, till exempel att du ska kunna klä på dig själv. Ett annat mål kan vara att kunna gå i en trappa.

Innan du påbörjar behandlingarna gör arbetsterapeuten olika mätningar av händernas rörlighet, styrkan i händerna och graden av smärta. Samma mätningar görs innan du åker hem för att jämföra resultaten med de du hade när du kom.

Arbetsterapeuten hjälper dig att träna axlar, armar och händer. Du får delta i en grupp där du och de andra deltagarna tränar händerna, handlederna, lederna i nacken, axlarna och armarna.

När du tränar individuellt med arbetsterapeuten kan du också träna till exempel muskelstyrkan och öka rörligheten i dessa leder. Du kan också träna grovmotorik, finmotorik och koordination.

Arbetsterapeuten ger råd och hjälper dig med att prova ut tekniska hjälpmedel. Som smärtlindrande behandling kan du få till exempel handmassage, varma paraffinbad eller kylbehandlingar med ispåsar för händerna.

Du kan få sjukgymnastik både ensam och i grupp. Du tränar på att öka rörligheten och muskelstyrkan så att ledernas funktion förbättras. Du tränar också på att få bättre kondition för att minska risken för hjärt- och kärlsjukdomar.

Innan du börjar träningen testar och mäter fysioterapeuten din kroppsliga funktion. Tillsammans skapar ni en individuell behandlingsplan utifrån dina mål och vad fysioterapeuten bedömer att du behöver träna. Du kan få smärtlindrande behandlingar som värme, kyla, akupunktur och massage.

Varje dag ges gruppträning till musik. Gruppträningarna kan vara lite olika på de olika anläggningarna. Ofta ingår följande:

• pallgymnastik, kallas också sittgymnastik
• mattgymnastik
• bassängträning
• fotgymnastik
• avslappningsövningar.

I början av rehabiliteringen får du ett träningsprogram med övningar som du gör själv varje dag. En fysioterapeut följer upp hur du klarar övningarna, tar bort de övningar som inte känns bra och ger förslag på nya.

Du ska välja den träning som du tycker känns meningsfull och rolig. En del vill cykla på motionscykel medan andra vill promenera barfota i den varma sanden. Egenträningen anpassas efter det du känner att du behöver och klarar av.

När du lämnar anläggningen får du ett individuellt program så att du kan fortsätta att träna hemma. Det går ofta lättare att fortsätta träna varje dag när du kommer hem eftersom du har fått in vanan att träna under de veckorna du har varit på rehabiliteringen.

På flera av anläggningarna ordnas olika utbildningar. Då samlas du och andra med en liknande diagnos i en grupp. Träffarna leds av en fysioterapeut, arbetsterapeut eller sjuksköterska. I undervisningen ingår oftast gruppdiskussioner där du kan lära dig av andra deltagares erfarenheter.

Vanliga områden som tas upp är:

• Hur det är att leva med en kronisk sjukdom eller en funktionsnedsättning.
• Läkemedelsbehandling.
• Hur du skyddar kroppen från slitage, till exempel med tekniska hjälpmedel.
• Hur livsstilen påverkar dig, till exempel om du tränar eller röker.
• Vilka rättigheter du har som patient.