16 februari 2022
Lär dig att känna igen och se träden, rena terapin!
Den stora knoppboken : Sveriges lövfällande lignoser i vintertid
Annons för Bokus.com
Foto: Claes Lööw
Foto: Claes LööwSmakprov på lite bilder och text nedan från Den stora knoppboken : Sveriges lövfällande lignoser i vintertid av Claes Lööw
En helt underbar bok med vackra och illustrerande bilder som försätter en i ett euforiskt tillstånd med sänkt blodtryck som öppnar upp hela bröstkorgen med djup och ljuvlig andning som ett rofullt meditationspass. Nej jag skojar inte och överdriver absolut inte, boken är rena medicinen. Har du inte upptäckt magin med träd ännu så kommer du att göra det efter att ha läst boken och en helt ny värld kommer att öppna sig, plötsligt kommer du att se alla trädsorter över allt, hur de lever och mår och deras förändringar under de fyra årstiderna. En liten varning är att du kan bli lite för biten och fixerad att vilja känna igen alla träd 😉
Världens bästa och finaste present till någon som behöver en nystart i livet!
”Den stora knoppboken” av Claes Lööw är en botanisk fälthandbok som innehåller över 200 artbeskrivningar och över 600 fotografier. Boken kan beställas från Bokus.com
Liten ordlista:
Knoppfjäll – blad som skyddar blom- eller bladanlagen under vintern
Hartsvårtor – små utbuktningar av harts/kåda.
Motsatta knoppar – två parvis placerade knoppar längs skotten.
Lenticeller/Korkporer – små (0,2-1 mm) strukturer på unga skott. Brukar vara ljusa, glest förekommande och ovala till runda.
Strödda knoppar – ej parvis placerade knoppar.
Tvåradiga knoppar – strödda knoppar med 180 grader mellan knopparna, som bildar två rader.
Spiralställda knoppar – strödda knoppar som i en spiral med mindre än 180 grader mellan knopparna.
Skogslönn (Acer platanoides)
Beskrivning: Stort träd som kan bli 25 meter högt. Knopparna är motsatta, oftast rödlila, ovala och trubbiga.
Förekomst: Framför allt söder om och upp till Medelpad.
Skogsalm (Ulmus glabra)
Beskrivning: Kan bli 30 meter högt, men drabbas ofta av almsjukan innan de växer sig så höga. Bruna eller svarta tvåradiga knoppar med knoppfjäll med bruna eller vita hår.
Förekomst: Södra och mellersta Sverige.
Skogslind (Tilia cordata)
Beskrivning: Lindar känns igen på sina äggrunda eller ovala rödaktiga och tvåradiga knoppar. Knoppfjällen är glänsande och kala.
Förekomst: Södra och mellersta Sverige.
Rönn (Sorbus aucuparia)
Beskrivning: Rönnar har spiralställda, purpursvarta till svarta knoppar. Åtminstone bitvis tätt behårade med vita till bruna hår.
Förekomst: Vanlig i hela landet, på nästan alla typer av marker.
Sälg (Salix caprea)
Beskrivning: Stor buske eller medelstort träd. Har gröna/gråa årsskott och knopparna är kala eller ofta med korta glesa hår. Knoppfjällen är gulröda till mörkbruna.
Förekomst: I hela Sverige på frisk mark.
Ek/skogsek (Quercus robur).
Beskrivning: Känns igen på olikstora knoppar i grenspetsarna. Knopparna är spiralställda och ofta äggrunda. Sidoknopparna står ut.
Förekomst: Södra och mellersta Sverige.
Hägg (Prunus padus)
Beskrivning: Vasst spetsiga spiralställda knoppar med knoppfjäll som oftast är ljusare i överkanten. Har ofta ljusa, påtagliga lenticeller och barken doftar bittermandel när den krossas.
Förekomst: Vanlig i nästan hela Sverige.
Sötkörsbär (Prunus avium)
Beskrivning: Glänsande bark och rödbruna spiralställda blomknoppar i kluster.
Förekomst: Södra och mellersta Sverige.
Asp (Populus tremula)
Beskrivning: Spiralställda knoppar som är rödbruna och vassa. Sidoknopparna är tryckta mot kvisten och knoppfjällen har en oregelbunden kant som ofta spricker upp.
Förekomst: Vanlig i hela landet och vårt näst vanligaste lövträd efter björken.
Apel/vildapel (Malus sylvestris)
Beskrivning: Vildapel kan bli upp till 5 meter höga och har spiralställda, vinröda och i stort sett helt kala knoppar. Även årsskotten är mer eller mindre kala. Sidoknopparna är tryckta mot kvisten.
Förekomst: Ganska vanlig i södra och mellersta Sverige.
Ask (Fraxinus excelsior)
Beskrivning: Kan bli 30 meter högt med slät, grå till olivgrön bark. Motsatta, svarta eller mörkbruna knoppar som är något pyramidformade och trubbiga. Sidoknopparna är mindre och runda.
Förekomst: Vanlig i södra och mellersta Sverige.
Brakved (Frangula alnus)
Beskrivning: Spiralställda (ibland motsatta) knoppar som är tätt behårade med bruna hår. Sidoknopparna är tryckta mot kvisten som också har påtagligt ljusa och ofta utdragna lenticeller.
Förekomst: En av våra vanligaste buskar. Växer i hela landet.
Bok (Fagus sylvatica)
Beskrivning: Tvåradiga, bruna, långa och vassa knoppar. Slät, grå bark. Kan bli 30-40 meter högt.
Förekomst: Framför allt i södra Sverige, men kan hittas även i mellersta delarna.
Hassel (Corylus avellana)
Beskrivning: Håriga årsskott med tvåradiga, ovala till runda knoppar. Knoppfjällen är gulgröna till vinröda. Även gulgröna 10-35 mm långa hanhängen kan ses på vintern.
Förekomst: Södra och mellersta Sverige.
Glasbjörk (Betula pubescens)
Beskrivning: Rödbruna håriga årsskott med spiralställda, gröna till bruna knoppar som ibland är klibbiga. Hanhängen övervintrar. Skiljs från vårtbjörk genom behårade årsskott och klibbiga knoppar, samt avsaknaden av hartsvårtor.
Förekomst: Vanlig i hela Sverige.
Vårtbjörk (betula pendula)
Beskrivning: De brunröda, kala årsskotten har karaktäristiska ljusa ”hartsvårtor”. Knopparna är spiralställda och gröna till bruna. Sällan klibbiga. Hanhängen övervintrar.
Förekomst: Nästan hela landet, men inte lika nordlig som glasbjörk.
Gråal (Alnus incana)
Beskrivning: Kan bli upp till 20 meter med för det mesta slät bark. Årsskotten är behårade och saknar hartsvårtor. Knopparna är trubbiga, spiralställda, mörkt rödbruna eller lila och tätt behårade med vita hår.
Förekomst: Framför allt i norra Sverige, men kan påträffas i hela landet.
Klibbal (Alnus glutinosa)
Beskrivning: Tydligt skaftade, blålila och spiralställda knoppar med få knoppfjäll. Oftast kala, grönbruna till rödbruna årsskott med mycket små hartsvårtor.
Förekomst: Vanlig i södra och mellersta Sverige, men kan påträffas längre norrut.
Absolut den bästa hudvården! Och den är gratis!
Urtvättade tvättlappar i 100% bomull som gått i 90 grader är den bästa peeling din hud kan få och helt gratis och naturligt. Denna behandlingen stör inte din naturliga balans
Ta med dig en tvättlapp i duschen och veckla ut frottélappen, fyll den med varmvatten och för tvättlappen i stora halvcirklar uppifrån pannan och ned till hakan och där det behövs mer i ansiktet gör du små cirklar i mjuka rörelser .
Sedan är det bara att att fortsätta och dra tvättlappen över hela kroppen. Kom ihåg häng upp den sedan så den torkar och inte möglar och tvätta 90 grader efter varje gång. Använd absolut inte tvål i ansiktet, möjligtvis återfuktande kräm efter duschen.
Tänk på att undvika att duscha och tvätta ansiktet på morgonen vintertid. Det skadar huden mycket att gå ut i kyla utan ett naturligt talgskydd i ansiktet och fukt- och oljebaserad kräm gör mer skada än nytta i minusgrader, vänta några timmar innan du går ut så krämen har acklimatiserats med huden.
Ju äldre man blir desto svårare har kroppen, huden, att göra sig av med gamla celler som ligger i vägen för nyproduktion och försämrar syresättningen så det skadar inte att hjälpa huden lite med städning och underhåll.
Överhuden skyddar oss från värme, kyla samt mot yttre skador och det är här de nya hudcellerna bildas. Det tar cirka 4 veckor för en hudcell att vandra från det undre lagret till det övre lagret för att sedan stötas bort. På det sättet förnyas hornlagret ständigt. Har man obalans med för mycket talgproduktion eller igentäppta porer kan jag rekommendera att alltid använda tvättlapp med mycket vatten vid rengöring. Om det är ett medicinskt hudproblem ska man naturligtvis rådgöra med en läkare.