Många av oss drömmer om att flytta till ett större hus, medan andra gör tvärtom – de väljer att bo på minimal yta!
Danske Christian Hansens vänner lockade över honom till Sverige för att installera sin smedja på deras gård. Innan smedjan var klar byggde Christian en trädkoja där han kunde sova under tiden. Han kom dock att trivas så bra i den att han valde att fortsätta bo där.
– Det ger en frihetskänsla som får mig att uppskatta livet. Att bo i en trädkoja är att bo i naturen: När det blåser rör sig kojan eftersom den är en del i det hele.
“Beste Hjemmet”, som Christian kallar sitt hus, är oisolerat men värms snabbt upp av vedspisen. Han lagar mat och kokar kaffe på fyra gasoldrivna plattor. Vatten hämtar han i en dunk hos sin kompis/hyresvärd, och torrdass finns nere på marken.
Romantik finns det plats för. I ett växthus har han grävt ner ett badkar där man kan ligga och titta på stjärnorna.
– Jag bodde med en dam i ett och ett halvt år och det funkade rätt bra. Det var helt andra orsaker än att det är smått som gjorde att vi gick skilda vägar. När man bor tätt och nära lär man sig att dansa runt varandra, säger Christian.
Om Christian:
Namn: Christian Hansen.
Ålder: 56 år.
Bor: I en trädkoja på fyra kvadratmeter, plus sovloft, i skogen vid Össjö.
Familj: Utflugna barn.
Gör: Är finmekaniker och smed.
När Diana Celik flyttade hem från London hade hon tre val: köpa hus, bo med sin mor eller flytta in i familjens gamla fiskebod på 14 kvadratmeter. Hon valde den lilla boden utan el och vatten, och tolv år senare trivs hon fortfarande lika bra.
– Jag känner ingen stress att tjäna en massa pengar för att betala räkningar. Det ger mig mer tid att filosofera.
I stugan ryms en kombinerad hall/mulltoa, kokvrå med två plattor som drivs med gasol och ett allrum. Tv:n drivs med bilbatterier som hon laddar i Albertsgårdens kaffestuga en bit därifrån. Där hämtar hon också vatten i dunkar på skottkärran.
Utanför stugan hänger en slinga med solcellslampor som fortsätter in i huset och lyser upp rummet, tillsammans med stearinljus.
– Mycket tar längre tid här, det är inte bara att skruva på kranen eller trycka på lampknappen, men det blir något slags meditation som jag tror att många skulle må bra av.
En kortsida är tilläggsisolerad medan övriga väggar bara är isolerade med sågspånen från Dianas morfars lådfabrik, som han drev på 50-talet.
– På vintern kan jag ändå behöva öppna fönstret, för det blir snabbt varmt när jag eldar i kaminen.
Om Diana:
Namn: Diana Celik.
Ålder: 43 år.
Bor: I en före detta fiskebod på 14 kvm vid Skäldervikens strand.
Familj: Mor, syskon, hunden Loppan och nybliven sambo.
Gör: Driver Albertsgårdens kaffestuga i Norra Häljaröd.
När Monika Freijs barn var utflugna kunde hon känna efter hur hon ville bo i fortsättningen. Hon fick möjligheten att hyra en oisolerad stuga på tio kvadratmeter utan vare sig el, vatten, toalett eller kök.
– Jag har det jag behöver. Även om stugans rum är litet så har jag alltid naturens alla rum runt omkring mig. Vardagen fylls inte av oväsentligheter som om grannen har klippt häcken eller inte.
– Vi tar så mycket för givet, som vattentoalett och badrum. Det går lika bra med utedass! Och man behöver faktiskt inte duscha varje dag.
Monikas stuga ligger på Brekille Gård, där hon har tillgång till kök och eluttag. Att hennes bostad är oisolerad gör inget under större delen av året.
– Men när det var minus tio grader låg jag och skakade, så nu stannar jag till sista november, och bor någon annanstans över vintern.
Om Monica:
Namn: Monika Freij.
Ålder: ”Jag har alla åldrar inom mig.”
Bor: I en friggebod på tio kvadratmeter, på Brekille Gård utanför Munka Ljungby.
Familj: Tre barn och två barnbarn.
Gör: Håller kurser och utbildningar i vegetarisk matlagning i hela Sverige; Vegolove.