Bild: från boken Förökning och beskärning av Steve Bradley, Miranda Smith

Vegetativ förökning

Vegetativ förökning innebär att man tar växtdelar från en moderplanta och gör nya plantor. Dessa plantor blir då genetiskt lika moderplantan och kallas för en klon. Det finns många olika tekniker att föröka växter vegetativt.

Örtartade sticklingar

Årstid: Försommar till högsommar, beroende på art.

Örtartade sticklingar är något äldre än mjuka sticklingar och något yngre än halvförvedade. I likhet med mjuka sticklingar befinner de sig fortfarande i en snabbväxande, vegetativ fas, så de rotar sig mycket snabbt. Men de är lättare att handskas med eftersom veden i dem har mognat mer och de vissnar inte lika lätt.

Blomsterlönn
Alacia
Al
Björk
Änglatrumpet
Brunfelsia
Syrenbuddleja
Buxbom
Lampborste
Kryddbuske
Judasträd
Stor rosenkvitten
Kroton
Blomsterkornell
Oxbär
Deutzia
Törel
Fikon
Forsythia
Fuchsia
Hibiskus
Järnek
Kalmia
Kerria
Paradisbuske
Lantana
Sommarmalva
Rosling
Magnolia
Nandina domestica
Solvisare
Pelargon
Doftschersmin
Balsampoppel
Fingerört
Gamandrar

Mjuka sticklingar

Årstid: Försommar till högsommar, beroende på art.

Hur vet man det? Under försommaren eller högsommaren kan man testa detta genom att böja en toppgren i 90 graders vinkel, ungefär 15 centimeter från toppen. Om den går av med ett tydligt knäppande ljud är den i rätt mjuk sticklingsfas.

Japansk lönn
Häggmispel
Aukuba
Berberis
Syrenbuddleja
Boxbom
Callicarpa
Kryddbuske
Skäggbuske
Stor rosenkvitten
Konvaljbuske
Videkornell
Skenhassel
Perukbuske
Tibast
Bruddeutzia
Vingbenved
Klätterbenved
Forsythia
Stor häxal
Trollhassel
Murgröna
Hortensia
Itea virginiana
Kerria
Paradisbuske
Lagerströmia
Vaxliguster
Kaprifol
Magnolia
Doftschersmin
Photinia davidiana
Fingerört
Azalea
Vresros
Pil, sälg
Fläder
Spirea
Stenkamelia
Syren
Hybridolvon
Praktry

Halvförvedade sticklingar

Årstid: Senvår till högsommar, beroende på art.

Går inte lika lätt att böja eller bryta av som mjuka sticklingar, har blivit segare i konsistensen.

Vinterbuske
Blomsterlönn
Kiwifrukt
Pipranka
Malört
Aukuba
Berberis
Bupleurum Fruticosum
Buxbom
Callicarpa
Cedertuja
Kamelia
Trumpetranka
Blåblomma
Rosenkvitten
Oxbär
Leylandcypress
Deutzia
Ljung
Benved
Forsythia
Grevillea
Hebe
Murgröna
Hibiskus
Hortensia
Järnek
Indigo
Jasmin
Enbuske
Kalmia
Lagerblad
Lavendel
Kaprifol
Magnolia
Skäggört
Schersmin
Buskrosling
Podocarpus
Fingerört
Eldtorn
Rhodedendron
Rosmarin
Fjärlisranka
Vinterbär
Spirea
Syren
Idegran
Olvon
Vin
Praktry

Vedartade sticklingar

Årstid: Senhöst till vinter, när växterna har gått i vila.

Vintersticklingar ska klippas när alla knoppar är i fullkomlig vila från november till mitten av januari, något senare går om man bor i övre halvan av landet. Anledningen är att när man väl skurit av sticklingen från moderplantan måste den överleva på de reserver av energi som finns lagrad tills den fått nya rötter.

Abelia
Kiwifrukt
Syrenbuddleja
Kamelia
Trumpetranka
Kornell
Kvitten
Deutzia
Escallonia
Fikon
Forsythia
Franklinträd
Garrya
Murgröna
Frilandshibiskus
Vippspirea
Hortensia
Jasmin
En
Kerria
Axtry
Liguster
Kaprifol
Vildvin
Schermin
Rhodedendron
Ros
Sälg, pil
Helgonört
Stefandra
Olvon
Vin
Praktry

Jag har lyckats med:

Doftschersmin
Ölandstok
Vildvin
Kaprifol
Murgröna
Rosor
Lavendel
Pil
Sälg
Vide
Syren
Paradisbuske
Vinbärsbuskar
Rosenspirea
Rhododendron
Forsythia
Rysk kornell
Diabolo
Norsk spirea
Boll olvon
Oxbär
Fläder

Man kan också ta sticklingar av många perenner, örtartade sticklingar, man klipper av toppen på plantan innan blomning, gör hål i jorden med en pinne och stoppar ned den nya plantan. Moderplantan brukar få dubbelblomning och bli lägre vilket många gånger har en fördel genom att de högre växterna gärna lägger sig ned vid blåst och regn.

Enkla plantor att göra sticklingar på är höstsolros, såpnejlika, höstflox, sköldpaddsört, lysing, gullris, lupin, kärleksört...skulle gärna vilja ha fler tips om fler sticklingsvänliga växter!!!

Skicka ditt tips till Pankpraktikan!

Och många sticklingar har jag också misslyckats med men det är ju gratis så det är bara att försöka igen under andra förhållanden, nya årstider och växtplatser.

Alla mina sticklingar har jag satt rakt i jord på plats där de ska växa. Jag har valt perioder när de har regnat mycket och placerat en stol eller något liknande som har fått ge skugga. Jag använder inga plastpåsar men vattnar däremot ofta.

Mycket av den nya växtens etablering beror också på hur vädret är de närmsta åren, om växten hinner utveckla bra rotsystem eller inte

Jag brukar passa på att ta sticklingar när jag beskär och då blir de många sticklingar, ibland överlever en och ibland alla sticklingar, varje vår är det så spännande att se vilka grenar som bildar knoppar.

Om det är örtartade eller mjukare sticklingar brukar jag först göra hål i jorden med ett armeringsjärn innan jag trycker ned dem djupt ned i hålet.

Jag klipper rakt av med en vass sekatör under ett bladpar och snett av där upp, så att vatten rinner av och för att det är lättare att se vad som är sticklingens topp som man inte trycker ned fel ände.

Sedan tas alla sidoskott bort och skrapar bort lite av barken längst ned så det blir "sår" där rötter sedan kommer växa ut. Sticklingspinnarna blir ca 25 cm långa med något enstaka blad kvar.Trycker sedan ned 70 % av pinnens längd i jorden. Om jag inte planterar dem direkt sätter jag dem i en hink med vatten i skuggan.

Alla mina sekatörer är premier från trädgårdstidningar, de är guld värda!